Jag håller på att bygga en friggebod på torpargrund och när det var dags att bygga bjälklag hade jag vissa funderingar kring hur den skulle konstrueras. Vanligtvis sätter man bjälkarna med ett avstånd om 600 mm (cc60). Och för att sedan få bärighet i golvet utmed kortändarna kan man lösa det genom att sätta kortlingar mellan den yttersta regeln (syllen) och den regel som löper parallellt med den. Det blir därför några extra moment och flera köldbryggor. Jag tyckte det kändes omständigt och letade efter en alternativ lösning. Hörde på brädgården att man ibland hoppar över detta moment i Norge! Här visar jag hur jag löste bjälklagskonstruktionen enligt norskt vis.
Ett vanligt sätt att bygga golvbjälklag på torpargrund är att sätta kortlingar i kortänden för att få bärighet för golvspånskivan hela vägen ut. Detta eftersom man vanligtvis bygger vägg direkt på golvbjälklaget och då når ju inte golvspånet ut mot den yttre golvregeln eftersom väggen står på den och därför täcker ovansidan av den yttre regeln. Golvet kommer då sväva i luften innanför väggen vilket det såklart inte kan göra. Detta kan man säkert lösa på flera sätt men ett är alltså att sätta kortlingar från den yttre regeln (sockeln) till den närmsta regeln parallellt med denna.
Fler exempel hos Träguiden på ett golvbjälklag ovanpå en krypgrund. Här visas också tydligt hur man använt kortlingar utmed kanterna för att få bärighet i golvspånskivan utmed kanten.
Jag valde istället att lösa det på följande sätt.
På detta sätt sparar man många moment med kortlingar och det blir färre köldbryggor i konstruktionen. Sedan är det bara att bygga vidare och ställa väggarna ovanpå golvspånet.
Hej! Ska byggplasten bara agera tillfälligt väderskydd? För när du byggt färdigt kommer ju fukten från marken och upp, inte inifrån stugan och ner, och då sitter ångspärren fel.
Hej Moa!
Byggplasten är tänkt att vara kvar för att inte fukt skall kunna tränga in underifrån. Fuktspärren skall placeras så nära inomhusklimatet som möjligt. Precis som i en vägg där den brukar sättas bakom gipsen eller bakom en 45-regel/isolering (max 1/3 in i väggens tjocklek). Detta eftersom den uppvärmda luften inomhus alltid innehåller mer fukt än utomhus. När den varma luften kyls av inne i väggen bildas en kondenspunkt. Fuktspärren gör att fukten i den uppvärmda luften inte förs ut i isoleringen.
Här är lite bra bilder på hur ångspärren skall placeras. Där har man också lagt en plastfolie direkt på marken för att markfukten inte skall stiga upp i konstruktionen utan ledas ut åt sidorna.
Hittar mer info på Golvbranschen.se:
Fuktskydd läggs för att skydda trägolvet mot fukt som kan tränga upp nedifrån. Fukt har stor inverkan på trägolv, det sväller vid fuktpåverkan och krymper då det blir torrt.
Om den relativa fuktigheten i underlaget är stor kan man behöva lägga ett fuktskydd av typen fuktspärr, se nedan. Det är aldrig bra att ha mer än ett fuktskydd i golvkonstruktionen, eftersom man då kan stänga in fukt mellan skikten. Det är därför viktigt att kontrollera att inget fuktskydd redan finns längre ner i konstruktionen.
Mer info om fukt på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Mer info om ångspärrens placering i vägg.
Hej.
När det gäller väggar så har du rätt, men när det gäller golv så är Moa på rätt spår.
Fukten stiger uppåt, så att ha fuktspärren närmast golvet i ett träbjälklag är tveksamt.
Att man gör det på betongplattor är en sak, du har ju ingen mineralull i plattan.
Men när fukten stoppas av ångspärren i ditt golv så stannar den i isoleringen, där man inte vill ha den. Snickarna på jobbet gick och punkterade plasten på en utbyggnad som stod på pelare av samma anledning. Jag skulle vilja se lite underlag på din övertygelse när det gäller torpargrund.
Jag vet inte om man kan komma runt det med en ångbroms, typ Isover Vario eller liknande.
Är man orolig för markfukt hade jag lagt en plast på marken också och täckt med singel. Så brukar man göra i krypgrunder för att leda fukten ut till grundmuren och ventilera ut den via ventilerna.